I går avslutades släktforskningscirkeln. Alla var nöjda och glada och jag fick en blomma som tack. Jag tolkar det som ett gott betyg. Eget beröm luktar illa fick jag lära mig som barn. Jag är nog uppväxt i andan av jantelagen. Men skit esamma.

Jag hade ordnat att ordföranden från den lokala Släktforskarföreningen kom och informerade om deras verksamhet. Kanske rent av att några löste ett medlemskap. Bra i så fall för båda parter.

Släktforskning är numer lite av ett ensamarbete när man sitter hemma framför datorn. Då kan det vara stimulerande att träffa likasinnade och dryfta eventuella problem och kanske också få några tips. Å det får man i föreningarna.

Påskhelgen står för dörren. En sorgens och glädjens helg om man nu är riktigt troende och går i kyrkan. Ni vet Långfredagen bedrövelse och så på tredje dagen glädje. Men hur många tänker på det numer.