Läste i dagens tidning om Lars Ohly. Redaktören menar att Vänsterpartiets politik inte går hem i stugorna.

Lars, menar skribenten, pratar för döva öron. En sanning med modifikation. Men röstetalet för Lars parti har minskat liksom för hela vänsterrörelsen. Men självklart finns det en kärna av väljare som säkert aldrig skulle överge Ohly.

Planekonomins tid är nog ändå förbi. Det är ju bara att se hur det ser ut i Sverige i dag och för all del också i de flesta länder i Europa.

Men Ohly har inte lätt. Socialdemokratin har inte så lätt heller. Båda partierna dras med en ideologi som i många stycken är gammal och förlegad. Många pratar om att partierna måste förnya sig. Vilket i många stycken är rätt och riktigt. Men jäkligt svårt.

Om vänsterns politik skulle förändras så måste också ideologien förändras. Är det genomförbart ?

Låt oss se vad som kommer att hända inom Socialdemokratin, med en ny ledare. Här käbblas det om höger eller vänstermänniskor inom partiet. Jag tror ändå att en jämkning mot mitten skulle hjälpa upp både politiken och siffrorna i olika mätningar.

Socialdemokrat alltid socialdemokrat är inte så självklart längre för vissa i väljarkåren liksom för Vänsterpartiets folk. Men det är faktiskt också så att vi som jobbar politiskt på gräsrotsnivå har lite att säga till om hur kommande politiska program skall utformas. Den chansen ska jag i alla fall försöka ta.

För faktum kvarstår, vänsterpolitik är förenat med skatter och skatter vill man inte veta av i dagens Sverige. Inte i någon större påse i alla fall. Ett val till med ett program med förhöjda skatter är förödande på förhand.

Här i kommunen käbblas det också om arvodering av oppositionsrådet. Socialdemokraterna och Moderaterna är ju i koalition och utgör majoritet. Men man har också kommit överens om att Oppositionsrådet inte ska ha något betalt. Rimmar en aning illa i mina öron. Vi får väl se hur utgången kommer att gestalta sig.