När jag var barn så tillbringade jag somrarna hos morföräldrarna i Hälsingland. Ett litet brukssamhälle som heter Strömsbruk.

I slutet av 1950 talet så lekte vi grabbar under ett sädesmagasin. Sädesmagasinet byggdes om till en liten bykyrka.

Jag har ett minne just från sädesmagasintiden. En stor glasbit skar upp en bit på mitt ena knä. Att sy ihop såret var det inte tal om på den tiden. Såret syns ännu på knät.

Fick tag i några bilder på internet på kyrkan.

På den svartvita bilden som är från invigningen av kyrkobyggnaden så ser man i fonden ett hus till vänster, där bodde mormor och morfar. Det var dåtidens pensionärshem.

När man hade slutat sitt förvärvsarbete vid fabriken så fick man flytta till dessa bostäder.

I dag är pensionärsbostäderna ombyggda till privata villor och fabriken nedlagd för var den var ämnat för. Det ända som är som förr är kyrkan.

    /    ////

Första KF mötet avslutat. Kort möte. Det första för det nya KF. Enbart några val. Men, men, det kommer säkert möten framöver som blir längre när ärenden kommer. Det här var en liten smygstart, skulle man kunna säga.

Förkylningen stannade upp för ett tag. Vill liksom inte bryta ut ordentligt. Det kanske inte blir mer än så här. Vore skönt i så fall.

Jans tårta som jag skrev om i går var helt enkelt enbart ett namn. Grädde, blåbär, med en deg av mandel i botten. Om du Sanna kan se den framför dig av min beskrivning.

Först botten, därefter grädden och på grädden massor av blåbär. Allt inpackat i någon typ av glasyr, genomskinlig. Ja, någon bra beskrivning vet jag inte om det här blev, men god det var den. Enligt konditorn så hette upphovsmannen till denna tårta Jan. Åsså blev det Jans.