När jag i dag ( 6/12-09) kollar min omröstning, så har 17,9% svarat på alternativet ”Inget”. Nu blir jag naturligtvis lite nyfiken. Undrar naturligtvis vad den siffran står för.

Röstar man inte alls ?

Röstar man på något annat parti som inte ingår i det blå eller röda lagen ?

Jag ska låta min omröstning vara kvar ett tag till så får jag se hur det artar sig. Du som möjligen inte lagt din röst ännu. Gör det !

Blått leder klart just nu och kanske det så kommer att förbli.

Kollade inte detta innan jag skrev det tidigare inlägget i dag. Så här skrev jag för exakt 1 år sedan. Undrar om detta är omen.

Vad får man skriva i sin Blogg ?

Allt, om jag får säga min mening.

Det är väl i bloggen man kan få utlopp för sina åsikter, ställningstagningar

o s v.

Att man får mothugg får man räkna med, eller hur.

Rensade bland gamla papper i går kväll. Kom då till en liten fin bunt med en personlighetstest från 2004 som gjordes på mitt arbete.

Hade faktiskt glömt denna test men blev nu påmind om den, hör nu :

Åke är en Nostalgisk Perfektionist. Så man kan glömma. Nu har jag svart på vitt på det jag skrev om tidigare.

Om det är bra eller dåligt, tja, vad skall man göra. Det är bara så.

Det är faktiskt ganska kul att ibland titta runt bland olika bloggares inlägg.

Vissa har, som jag upplever det, en klar linje i sina inlägg medans andra skriver mer allmänt om både ditten och datten.

Är det då sant allt som jag läser, är det så att säga skrivarens innersta mening som är på pränt. Vill kanske vissa provocera. Det är ju självklart en sak för mig att avgöra. Det finns ju så många som bloggar.

Då slog det mig, varför håller just jag på med det här egentligen. Utan att överdriva så kan bloggandet bli som ett gift, en drog. Jag måste kolla den o den, jag måste skriva om det här. Vad vill jag uppnå själv med mina inlägg ?

Har jag bloggen som en öppen dagbok där jag berättar för mig själv hur dagen varit. Uppenbarligen inte. Vill jag försöka påverka ev. läsaren min åsikt ? Möjligen är det så, nja det är så !

När jag började med det här så tänkte jag väl, kan dom så kan jag. Även om jag inser att de flesta som bloggar är yngre människor. Ja lastgammal är jag väl inte, men än då. Jag kollar med min omgivning, i bekantskapskretsen, bland mina partikamrater, ingen skulle komma på tanken att skriva i en blogg. Jo, kanske någon yngre i partiet. Men då enbart om politik. ”Något annat har de inte med att göra”, slut på citatet.

Återigen, vad vill jag uppnå. Eftersom jag är politisk aktiv så vill jag beskriva min åsikt och min oro i den politiska sfären.

Jag älskar hundar och trädgård, så blir det inlägg om det också.

Eftersom jag har en stor portion barnasinne kvar så blir det också en och annan historia.

Apropå historia. Nostalgi ligger mig varmt om hjärtat. Såsom frågeställningen, ”var det bättre förr” och frågor runt det.

Jag tycker t ex att dagens unga människor skiter fullständigt hur den var tidigare i Sverige.

Vem, vilka som byggde detta land till den välfärdsstat som vi ändå bor i. Rasera går snabbt, men bygga upp tar lång tid. Det måste väl ändå vara värt att kunna och vårda.

Men en sak ska du veta du som läser, jag ljuger aldrig i någon text jag skriver. Det jag skriver, så tycker jag och jag står för det.

Jag hade tänkt att skriva något i den här stilen :

Jag gillar inte att Kristendomskunskap som ämne är borttaget i skolan.

Om jag kommer ihåg rätt så blev det nya ämnet Samhällskunskap som då skulle inkludera kristendomen.

Nu i December, då vi firar den största högtiden som vi har på året, just julen, varför ?

Ja, inte är det för att se Kalle Anka på julafton.

Ja, inte är det för att jag skall få min julklapp på julafton.

Ja, inte är det för att vi skall få frossa i massa mat på julafton.

Alla vet nog varför vi firar jul men många bryr sig inte. Religionen har mer eller mindre försvunnit från Sverige. Jag kan ibland undra, varför har det blivit så ?

Jag inbillar mig att människor som inte har en tro på något, lever ett fattigt liv. Jo jag vet, jag sticker ut hakan nu.

Religionen förenar. Religionen kan också förstöra. Det har vi många exempel på runt om i vår värld.

Nått i den stilen tänkte jag skriva. Men det gör jag inte. Kan bli missförstånd, svårt ämne, lite mossigt kanske också. Men en sak skulle jag skriva, det är synd att kristendomsundervisningen försvan i skolan. För det tycker jag.

Fredag denna härliga dag, en av veckans pärlor.  

Hörde att våra drömmar är kartlagda. Inte nattens drömmar utan de drömmar vi människor har i livets olika åldrar.

Precis som det nu vore så revolutionerande ? Visste vi inte det tidigare ?

Undersökningen visar att våra drömmar i unga år är, utbildning, karriär, bra lön och resor. Fanns kanske något mer, men det noterade jag inte.

När vi blir äldre, så där 50+, att vi får leva länge och att vi får vara friska.

Åter igen, visste man inte det här förut ?

Hade undersökningen gjorts för 50 eller 100 år sedan så hade säkert resultatet blivit ett annat. Men det gjorde man kanske, en sån undersökning, menar jag. Fast då borde skillnaderna också ha redovisats.

Långt friskt liv önskar sig väl alla. Men det är klart, när man är 20 - 30 år gammal så tar man det för givet kanske eller så reflekterar man inte på sådana saker. Det blir mera påtagligt måhända när man blir äldre.

Att finnas eller inte finnas, det är frågan.

Måste ha med ett inlägg om Saab.

Finns det något mera Svenskt än en Saab eller Volvo? För oss som är uppväxta med dessa bilmärken så tror jag nog att man svarar ja på den frågan.

Saab tillverkar just nu 100 bilar om dagen. Det blir så där ca 35000 st per år. Dessa bilar skall säljas inte bara här i Sverige utan också runt om i världen. Försäljningen har sjunkit med 70 %. Alltså tillverkas många bilar för att ställas på lager i Trollhättan.

Är det verkligen försvarbart ?

Många arbetstillfällen står naturligtvis på spel. Ett helt samhälle, nästan står på spel.

Vem vill satsa pengar på en förlust ?

Om det nu finns en köpare till Saab. Vad vill köparen göra med bilmärket. Uppenbarligen går det inte bara att ta över och fortsätta där GM slutade.

Så långt jag vet så har Saab starka återförsäljare i Sverige. Starka blev dom när GM handlarna tog över försäljningen av Saab. Men vad hjälper det när kunderna sviker.

Det fanns en tid då kvalitén var i fokus för Svenska bilar. De var och är föregångare i många tekniska och trafiksäkerhetstänkande lösningar. Men många, kanske alla, bilfabrikanter har kommit i kapp och är i många fall före.

Konkurrenterna tillverkar också fler och billigare bilar. Branschen är svår.

Nu fick tydligen Saab ytterligare en månad på sig av överlevnad. Att Saab kommer att säljas, det tror jag. Om bilen blir kvar och fortsättningsvis kommer att tillverkas i Trollhättan det har jag svårt att tro.

Den kommande köparen är intresserad av Saabs teknik. Även om bilen kommer att tillverkas i en övergångsperiod här i Sverige med ny ägare så tror jag att dock den tiden blir kort.

Vad bottnar då allt det här i. Jag är definitivt ingen nationalekonom men jag gissar att Sverige har för höga löner för att tillverka kapitalvaror över lag.

Ta vår Textilindustri som än gång var så framgångsrik. Allt är etablerat i utvecklings och låglöneländer.

Se på Volvo, Elektrolux, SKF m fl. Fabriker i andra länder.

Vad kommer det att bli kvar i Sverige ? Ja den som de visste. Skogen, malmen och älvarna är svårt att flytta på. De kommer säkert att bli kvar om priserna kan ligga på den nivån som kan konkurrera med utlandet.

Jag har sett blomstrande Brukssamhällen där fabriker lades ned p g a olönsamhet. Samhället dör, folk flyttar där ifrån för att söka arbete på andra orter.

Hoppas att Trollhättan kan gå ett annan öde till mötes.

Det är en fröjd att gå ut med vovven nu på kvällarna. Det är ljusstakar nästan i alla fönster. Stora som små träd lyser upp byn med sina fina ljusslingor.

Trädgårdarna är upplysta. Jo nog är det ljus i mörker alltid. Eller hur var den där sången, ”Stad i ljus”, var det inte Tommy Körbergs låt?

Föresten som en tidig julklapp till alla ensamma flyktingbarn :

Nu mobiliseras det krafter i de Skånska kommunerna för att ta emot flyktingbarn.

Oppenjonen har tydligen vänt. Kommunerna här är ju blåa så det bara skriker om det. Ja några röda finns det ju, som Malmö t ex. Men de tar ju emot flyktingar sedan tidigare, som bekant.

Nu när Vellinge var tvungna att krypa till korset så följer nästan alla efter. Vad hände då i Vellinge. Jo Sverigedemokraterna var där som ett brev på posten och propagerade.

På de lokala nyheterna sa en kvinna som intervjuades från Vellinge, ”vi ska väl ta hand om våra egna i första hand”.

Vad menar hon med det ???? Ta vara på de egna?? Vellinge har säkert inga människor utan bostad, uteliggare, socialfall o s v.

”Nä, nu har moderaterna förlorat flera röster på det här”, sa en annan.

Nu kan jag undra vad de lägger sin röst, nästa gång ?

Var har solidariteten tagit vägen. Borta, förintad, åtminstone i Vellinge. Men jag tror att moderaterna i denna kommun har levt på övertid under många år. Eller det är kanske dax för dom att bryta sig ur sitt moderparti och ansluta sig till något annat enfrågeparti ?

Min lilla kommun håller på att organisera sig för mottagande av 4 – 7 flyktingbarn. Det satt långt inne. Men bättre sent än aldrig, finns det något som heter. Men mottagandet skall också vara med hjärtat. Det får jag väl hoppas på att det är.

Föresten, en paradox, människor står i kö i Vellinge för att bli God man. Ja, jag säger då det. Sent skall syndaren vakna. Men jag vet, man skall inte dra alla över en kam naturligtvis.

Men nu har en annan kommun axlat Vellinges motstånd, nämligen Skurup. Blir intressant att följa. Ja, alltid skall det vara någon som är tvärsför.

Jag hoppas under alla omständigheter, att barnen det gäller får det bra och att allt kommer att fungera för dom så de också kan glädjas i denna mörka tid som vi försöker lysa upp med våra tända ljus. Om nu dom har ork till det.

De kanske är enbart tacksamma att få lugn och ro efter dramatiska upplevelser och att vara på flykt.